1. Kan du kort beskriva din roll som följeforskare i detta projekt?
Min del i projektet kretsar kring jämlikhetsdata och handlar konkret om att arbeta fram ett antal bakgrundsfrågor i enkätform som täcker samtliga sju diskrimineringsgrunder och som målgruppen sedan ska svara på utifrån principen om självidentifikation. I Sverige är det i stort sett alltid brukligt att fråga om kön och ålder i enkäter och olika typer av självsvarsformulär men samtidigt är det sällan som vi får frågor om exempelvis sexuell läggning eller hudfärg.
2. Vilka är de mest intressanta eller oväntade insikterna du har sett hittills i din forskning?
Jag har fått en större medvetenhet om vikten av att förankra arbetet med att införa och praktisera jämlikhetsdata och det gäller både inom ledningen liksom bland medarbetarna och målgruppen.
3. Vilka är de största utmaningarna du har stött på i din roll som följeforskare?
Den stora utmaningen är att kunskapen om vad jämlikhetsdata är inte alltid är så utbredd och inte minst finns det en del negativa liksom felaktiga rykten kring frågan.
Mer om Tobias
Tobias Hübinette är docent i interkulturell pedagogik och lektor i interkulturella studier vid Karlstads universitet. Hans forskning omfattar bland annat kritiska ras- och vithetsstudier, forskning om minoriteter, migration, adoption, asiater och svenskhet. Han har tillsammans med Mångkulturellt centrum författat rapporten ”Vad är jämlikhetsdata?”, en vetenskaplig översikt vars syfte är att förklara vad jämlikhetsdata är och varför det är nödvändigt att samla in.
Det övergripande syftet med följeforskningen är att utveckla ett instrument för insamling av jämlikhetsdata. Jämlikhetsdata är beteckningen på en metod som används för att på ett etiskt, rättssäkert och vetenskapligt sätt ta fram kunskap som kan utgöra underlag för en medveten och aktiv jämlikhets- och antidiskrimineringspolitik. Metoden inbegriper regelbundna kartläggningar och uppföljningar över tid.
Grunden i jämlikhetsdata handlar om att låta individer och grupper definiera sig själva på anonym och frivillig basis, i stället för att utgå från existerande befolkningsregister, där invånarna är kategoriserade i förväg av stat och myndigheter utan att de någonsin tillfrågats om hur de identifierar sig själva.
Ofta utgörs insamlingsmetoden av frågeformulär och skriftliga enkäter men det kan också handla om intervjuer, observationer och andra insamlingsmetoder. Idealt ska de sju lagstadgade diskrimineringsgrunderna alltid finnas med. Det vill säga frågor om kön, ålder, religion, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, samt etnicitet. Full anonymitet ska alltid kunna garanteras.
Tobias Hübinette kommer huvudsakligen vara ett stöd till projektets egna utredare i att ta fram ett verktyg för insamling av jämlikhetsdata samt analysera resultaten av insamlat material. Han kommer även att bistå i förankringsarbetet på ledningsnivån. Han kommer att delta i alla delar av forskningen inklusive etiska tillämpningar och hantering, datainsamling, dataanalys och spridning av resultaten. Tobias kommer även att vara behjälplig med att fram ett metodstöd för jämlikhetsdata som kan användas inom samordningsförbundsfinansierad verksamhet.
Tidigare i höstas höll Tobias en föreläsning om Jämlikhetsdata tillsammans med Kitimbwa Sabuni, en inspelning av den finns tillgänglig under vår kunskapsbank.
Länk: Jämlikhetsdata – en introduktion – LumenaConecto
Bild på Tobias Hübinette. Foto: Karlstads Universitet
SV 
EN 
FI 
ES 
AR 
TR